Det var den julen...

Nu var då åter en jul över.
I år infanns sig aldrig den där julstämningen. 5 grader varmt ute och barmark kan ju ha bidragit till det.
Dessutom attackerade en förkylning mig lagom till julafton. På julafton var nog den dag som jag mådde sämst, men med panodil, näsdukar och nässpray så var jag på benen nästan hela dan.
Julafton började med att ett vattenrör sprang läck, så ett antal timmar satt vi i ovisshet om det skulle blir någon juldusch. Pappa ordnade dock upp det så jag hann blir ren och fin till tomten kom.

Ett obligatoriskt besök hos mamma på kyrkogården blir det ju också. Sjunde julen som vi hälsar på mamma på kyrkogården och tänder ett ljus istället för att kunna ge henne en fin julklapp. Julen blir inte densamma utan henne. Kommer ihåg när jag var yngre och hon i trettonhelgen kunde komma med en julklapp som hon hade glömt att lämna. Hon började ibland att handla julklapppar i september och gömde dom sedan på alldeles för bra ställen...
I morgon är det exakt 7 år sedan vi fick veta att det var obotlig levercancer hon drabbats av. Sedan tog det bara 9 dagar tills hon försvann för alltid.

Innan Kalle Anka hann jag, M, min syster och hennes sambo med en promenad också. Det var ju faktiskt sol ute!! Vi gick ner till vår lilla insjö, där fick killarna avreagera sig lite. Det fanns ju lite is att leka med...

Sedan blev det god mat och efter det fick jag iklä mig tomteluvan och dela ut julklapparna.


Hos mamma på julafton. Det är tomt utan dig.
image236
(Foto: Syster)

Vid vår lilla sjö.
image237
Foto:Syster

Dags för klappar
image238
Foto: Syster

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback