majsanna

Kanal 5 visar repris med start idag vänner säsong 10. En helt underbart serie som man kan se hur många gånger som helst. I dagens dubbelavsnitt är Ross den absolut bästa. Avsnitt 2 "Ross is fine" är helt klart en skrattfest. Ross i sin bästa form.

Kanske dags att tänka på refrängen. Det som är inplanerat på mitt arbetslöshetsschema i morrn är: Körträning
Promenad
Tvätta
Ringa på ett jobb
Skriva två jobbansökningar
Blogga


Usch det blir en hård dag...

Vilken frihet jag har som arbetslös.
Jag tar en tupplur i soffan klockan 3 på eftermiddagen.
Jag tar en promenad när fortfarande solen är uppe.
Jag kan slösurfa så mycket jag vill.
Jag kan läsa böcker hur mycket jag vill.

Men trots allt: Jag vill ha ett jobb!

"Olle Ljungströms självbiografi"
Jonny Kock
Album: Händ

När ska jag bli tillräckligt gammal så jag slipper visa leg på systemet.
Var där precis och köpte en oskyldig glöggflaska.
27 år och måste visa leg.
Ser jag barnslig ut tro??

Ska kanske skaffa mig en ny tuffare stil...

Varför är det så svårt att komma ihåg att köpa saffran.
Jag åkte speciellt till ÖB för att köpa det.
Tänkte på det hela tiden i affären, hela tiden i kön.
Sedan: Pang så glömmer jag bort det.
Jag betalar och går glatt därifrån.
På hemvägen : Faan, saffranet.
Jaja, det får bli en annan dag
Om jag kommer ihåg det...

Nu har jag bakat lussekatter. Så nu kan det bli advent, Lucia och julafton.
Jag är beredd.
Nu blir det lunch med mackor och lussekatt (förstås).

De senaste dagarna har jag tro det eller ej haft mycket att göra. I fredags jobbade jag. I lärdags var min syster här och vi gjorde blomgrupper som vi lärde oss på blomkurs förra året. De blev riktigt fina.

Söndagen var som söndagar brukar vara . Lugna och sköna.

I morse vaknade jag 7.30 av att telefonen ringer . Då är det en personal sjuk och undrar om jag kan jobba. Det var bara att  hoppa in i duschen och åka och jobba. Det är kul att de ringer mig när det är nån som är sjuk. Dock är det otroligt jobbigt att motivera sig när de ringer på morgonen och undrar. Det är lättare när man vet det nånon dag i förväg. Men nu hade jag ju något att göra och slapp stämpla i dag.


Ska nog se Vänner-repris på femman nu.

Är jag arbetslös för länge kommer jag att bli en eremit. Idag hade jag ingen mänsklig kontakt förrän kvart i sju ikväll, när M kom hem.
Under dagen har jag gått mellan datorn och soffan som om jag var en zombie.
Idag blev dock den omtalade kakan bakad. Det blev tyvärr torr. Så typiskt. När jag äntligen tar mig i kragen och bakar något så blir det inte bra. Faan också.

Har påbörjat Marcus Birros bok Flyktsoda idag. Det var ju snabblån på den så då gäller det att ligga i. Antal lästa sidor: 60 st.
Beskrivande miljöer från både Göteborg och Norrköping. Känner igen mig i bokens beskrivning av Drottninggatan i Norrköping och Axel Dahlströmstorg i Göteborg.

Längtar nästan tillbaka till götet när jag läser boken. Bodde ju där i 8 år. Det är lång tid.

Nu är det bästa att vara social med M.
Morgondagen bjuder på ensamhet.

"Kom igen Lena!"
Håkan Hellström
Album: Det är så jag säger det

Nu har jag varit på min obligatoriska promenad runt Promenaderna. Det blev ett stopp på stadsbiblioteket där jag lånade tre böcker: Familjegraven av Katarina Mazetti, Flyktsoda och Skjut dom som älskar av Marcus Birro.
Jag har blivit en stamkund på biblioteket sedan jag blev arbetslös.

Promenaden blev lite jobbigare på grund av skoskav. Eländiga nya skor som ju längre jag har dem desto mer skoskav får jag. Tacka vet jag gympaskor.
De får man aldrig skoskav av.

Kanske dags att ta sig i kragen.
Att gå ut och gå en promenad och på hemvägen köpa mjölk.
Hade tänkt att baka förrut, men mjölken var slut, då blev bakningen uppskjuten till efter promenaden. Orkar ju inte gå ut extra för att köpa mjölk.

Annars händer inte så mycket.
Känner mig dock piggare än igår.
Den dan går att sudda ut ur kalendern.

Har tvättat lite och mejlat och gratulerat Fredrik Virtanen på hans födelsedag.
Följer hans blogg dagligen.
Måste ha något att göra när jag sitter och degar i arbetslöshetens bakvatten.

Nu har M kommit hem efter en oerhört lång dag ensam hemma.
Hans godissug var enormt så nu pågår chokladbollsgörning i köket.

Mums!!!

Det är det enda som känns aktuellt idag. Att läsa en bok. Just nu är det Marcus Birros "Landet utanför" som gäller.
En annorlunda bok, men jag har fastnatv id den trots allt. Handlar om det utanförskap man kan hamna i vid arbetslöshet och att ha kronisk reumatisk sjukdom.
Båda dessa faktorer: arbetslöshet och reumatisk sjukdom passar ju även in på mig.
Kanske därför jag fastnat för boken.
Dessutom utspelas den ju i kära GÖteborg där jag bodde i nästan 8 år så jag känner igen mig i Birros miljöbeskrivningar.

Kära Göteborg som jag kan sakna ibland...

"Gråa dagar"
med Lars Winnerbäck
från album "Med solen i ögonen"

Nu har helgen gått och återigen är det måndag.
För många innebär det att åter gå och jobba.
För mig innebär det långa ensamma dagar.
I arbetslöshetens kölvatten.

Vad ska jag hita på idag?
Har möjligen lust att baka något idag.
Ska se om det blir nåt av det senare idag.

Helgen har varit bra.
Hade besök av Faluborna fredag  - lördag.
Trevligt att träffa dom.
Det blir ju inte så ofta.
Med en tvååring så blir man trött.
Helst i en lägenhet som inte är "barnsäkrad".
Roliga saker överallt.

Igår var vi och försökte få lite julstämning på julmarknaden på Ekenäs slott.
Trevlig miljö och fint hantverk.
Dock skulle det varit lite snö på backen, men det lär vi väl få vänta på i år ser det ut som.

"I himlen finns det plats för allihop
stor och liten, faster eller dräng
men liten är så liten,
och stor så mäktig och stor
allt verkar mer än det är.
Tänk vad Jesus kan"

"Jesus kan" Olle ljungström
Album: Olle Ljungström

En dikt till mamma.

Min älskade lilla mamma till alla i din omgivning
du glädje, ljus och värme gav,
men krävde aldrig något tillbaka.
Allvarligt sjuk du var, men berättade aldrig hur sjuk du var.
Du ville inte skapa oro.
Du kämpade hårt här i livet för du älskade livet i sig.
Men till sist orkade du inte mer,
därför lämnade du oss plötsligt,
med härliga minnen och stunder kvar,
i en stor sorg och saknad.
I våra hjärtan du nu får leva kvar.
Min älskade lilla mamma.

Det är fredag. Skönt för alla som jobbar.
Jag som är arbetslös skiter i vilket.

Just nu är det morgonkoppen med te och lite internetande som gäller.
Morgonsurfen får man inte missa.
Det kan hänt någon jätteviktigt under natten.
Eller inte...

Dagens göra-lista har tre punkter, kanske fyra.
Det blir en ganska lugn dag verkar det som.

Nu har jag varit på biblioteket och lånat en bok av Marcus Birro.  Måste se vad han skriver egentligen.
När jag bodde i Göteborg bodde han där.
När jag flyttade till Norrköping flyttade även han dit.
Följer han efter mig tro?


Dessutom har jag idag lagat plättar. Det var länge sedan.
Varför göra pannkakor när man kan göra plättar?
Jag blev nästan barn på nytt.

Har haft ångest hela morgonen. Hade tandläkartid klocka 10.10. Nu är jag hemma igen med beskedet att jag var felfri!!!
Gud så underbart!!
Det är andra gånger i hela mitt liv som jag inte behöver laga nåt hål!!

Var ska jag nu göra med de pengarna jag räknat med att jag skulle behöva ge till tandläkaren??

Har varit ute på stan en sväng och frågan jag ställer mig är: Blir det aldrig vinter? Som vanligt hade jag tagit på mig för mycket kläder så att jag höll på att smälta bort innan jag kom hem.

Visst skulle det vara trevligt med lite snö, men samtidigt är det skönt att den tjockaste vinterjackan inte behövs än.

Som arbetslös var detta den möjligheten jag hade att prata med folk öga mot öga istället för att sitta hemma och prata med sig själv.
Men alla är inte så pratsamma upptäckte jag. Kvinnan på banken sa varken hej eller varsågod eller tack. Hon hade nog en dålig dag...

Till Min älskade M

"Du är min, enda, enda
ingen slända
Dig vill jag ha kvar"

Olle Ljungström "Du ska bli min" från skiva "En apa som liknar dig"

Varför undrar ni?
Jo för att de verkar så oerhört torra och tråkiga.

Har nu ringt två områdeschefer. Båda lika tråkiga och svårpratade. Jag får liksom dra orden ur dem. Gör jag inte det så blir det helt tyst i luren.

Då är det bättre att vara en arbetslös, ganska rolig arbetsterapeut istället. Som ibland gör galna grejer och ibland är hur normal som helst.

Idag är jag ganska normal faktiskt.
Tror jag alltså.
Vad är normalt egentligen?

Nu ska jag lyssna på nån bra hemladdad musik?
Undrar vad det blir?
Jag har så mycket att välja på.

Nu har jag äntligen ringt en områdeschef.
Vad svaret blev?
Ring den här personen istället. Hon är chef över arbetsterapeuterna.
Tillbaka på noll alltså.
Fortfarande åtta samtal att ringa.
Minst.

Vilken vånda det kan vara att behöva ringa olika chefer  inom kommunen och höra ifall de har nåt jobb till övers till mig.

Det värsta är ju att man redan vet svaret innan man ringt: "Nej det har vi inte för tillfället, de lediga jobb som kommer finns på platsbanken. Tack och hej leverpastej"

Hur dum får man bli?
Naturligtvis har de inga jobb som ligger och väntar tills jag ska ringa.
Ändå ska jag ringa.
Jag ringer bara för att göra arbetslösmedligen glad.
Då har jag varit en aktiv arbetssökande.
Perfekt!

Vi var musik
För eliten ut på kanten nu
Undrar var du är
Jag har visat var jag står

Ur "Månadens erbjudande" Kent

Idag händer inte mycket. Det regnar ute och det är allmänt grått och trist.

Funderar på om jag ska äta nån lunch eller inte. Äta bör man annars dör man. Det är nog bäst att slita sig från datorn och göra lite lunch.