Inifrån Götheborg
I lördags var vi omborg på Ostindiefararen Götheborg som stannade till ett par dagar i Norrköpings hamn.
Det som jag blev mest fascinerad av var alla rep. Närmare bestämt 20 ton rep!!
På söndagskvällen var det då dags för Götheborg att lämna Norrköping och styra färden mot Stockholm. Även då var jag på plats för att höra besättingen sjunga, höra kapten tacka Norrköping för vänligheten samt se Götheborg åka iväg och skjuta salut.
Kommer Götheborg till en hamn nära dig?? Kolla här så får du veta.
Det som jag blev mest fascinerad av var alla rep. Närmare bestämt 20 ton rep!!
På söndagskvällen var det då dags för Götheborg att lämna Norrköping och styra färden mot Stockholm. Även då var jag på plats för att höra besättingen sjunga, höra kapten tacka Norrköping för vänligheten samt se Götheborg åka iväg och skjuta salut.
Kommer Götheborg till en hamn nära dig?? Kolla här så får du veta.
Vilket tjat om Mors dag
Tidningar och reklamblad har den senaste veckan översållats av annonser och reklam om hur man ska fira sin mamma och vad man ska köpa till henne. I fredags räknade jag antalet annonser i stadens tidning. Jag tappade räkningen när jag kom till 20.
Det jag ska ge mina mamma ikväll är att tända de två ljus som alltid finns vid hennes foto i vardagsrummet. Jag skulle gärna köpt en blomma, en chokladask eller bjudit henne på middag idag.
Cancern ville annorlunda en januaridag 2001.
Jag uppmärksammade inte Mors dag så väldigt mycket när mamma levde, men nu när hon inte finns så blir den här dagen mer påtaglig.
Det jag ska ge mina mamma ikväll är att tända de två ljus som alltid finns vid hennes foto i vardagsrummet. Jag skulle gärna köpt en blomma, en chokladask eller bjudit henne på middag idag.
Cancern ville annorlunda en januaridag 2001.
Jag uppmärksammade inte Mors dag så väldigt mycket när mamma levde, men nu när hon inte finns så blir den här dagen mer påtaglig.
Till alla i din omgivning
du glädje, ljus och värme gav,
men krävde aldrig något tillbaka.
Allvarligt sjuk du var men berättade aldrig
för mig hur sjuk du var.
Du ville inte skapa oro.
Du kämpade hårt här i livet för du
älskade livet i sig.
Men till sist orkade du inte mer,
därför lämnade du oss
plötsligt med härliga minnen och stunder
kvar, i en stor sorg och saknad.
I våra hjärtan du nu
får leva kvar.
Min älskade lilla mamma.
Götheborg är i stan
Idag på eftermiddagen kom ostindeifararen Götheborg till Norrköping.
Jag ser den ifrån köksfönstret men jag var även nere vid hamnen för att få lite närkontakt med skeppet.
På lördag kommer har vi tänkt att gå ombord på båten.
Några bilder:
Jag ser den ifrån köksfönstret men jag var även nere vid hamnen för att få lite närkontakt med skeppet.
På lördag kommer har vi tänkt att gå ombord på båten.
Några bilder:
Golvad hela helgen och genusfundering
Den här helgen har gått i renoveringens tecken. M och svärfar har lagt golv i hallen och sovrummet. Ek-laminat. Det blev riktigt bra faktiskt. Nu har vi likadant golv i hallen, köket och sovrummet.
När det är något hantverksmässigt som ska göras hamnar vi i den traditionella könsindelningen. M lägger golv medan jag frågar "När vill ni ha lunch?". " Är ni sugna på lite kaffe?", "Är ni törstiga?".
Men jag tänker så här: Hade jag lagt golv så hade det inte blivit något värt att gå på, så jag är nöjd med min markservicetjänst med kaffe och mat.
Naturligtvis tackar jag svärfar för att han ville hjälpa till.
M och svärfar fixar golvet med gemensamma krafter.
Resultatet i sovrummet.
När det är något hantverksmässigt som ska göras hamnar vi i den traditionella könsindelningen. M lägger golv medan jag frågar "När vill ni ha lunch?". " Är ni sugna på lite kaffe?", "Är ni törstiga?".
Men jag tänker så här: Hade jag lagt golv så hade det inte blivit något värt att gå på, så jag är nöjd med min markservicetjänst med kaffe och mat.
Naturligtvis tackar jag svärfar för att han ville hjälpa till.
M och svärfar fixar golvet med gemensamma krafter.
Resultatet i sovrummet.
Krig mitt i stan
Sitter i godan ro på balkongen då ett tiotal grönklädda militärer med stor packning på ryggen och dragna vapen kommer inspringande på gården.
Något förvånad kan man säga att jag blev...
Alla går ner i stridsposition och står så en lång stund medan kaptenen befaller "Ryggsäckar av". Alla lyder. "Ryggsäckar på, uppställning". Alla lyder naturligtvis igen och sedan är det "Vänster" och de patrullerar vidare i låtsaskriget mitt i stan.
Något förvånad kan man säga att jag blev...
Alla går ner i stridsposition och står så en lång stund medan kaptenen befaller "Ryggsäckar av". Alla lyder. "Ryggsäckar på, uppställning". Alla lyder naturligtvis igen och sedan är det "Vänster" och de patrullerar vidare i låtsaskriget mitt i stan.
Våren i bilder
Idag skulle du blivit 65 år.
Idag är det min mammas födelsedag, men jag kan inte ringa och gratulera och inte heller skicka ett vykort.
Det jag har gjort är att jag tänt två ljus vid hennes kort som står på en bänk i vardagsrummet.
Hon har missat många födelsedagar.
Livet ville annorlunda. Därför försvann lilla mamma från jordelivet för sju och ett halvt år sedan. Hon hann inte fira sin 58:e födelsedag.
I söndags var jag vid hennes grav och planterade blommor och satte dit gullvivor som min syster plockat.
Det blev fint.
Allra helst skulle jag nu vilja lyfta telefonluren, slå hennes nummer och sedan sjunga en strof ur "Ja, må du leva" när hon svarar. Vad glad hon skulle ha blivit.
Jag skrev ett liknade inlägg för exakt ett år sedan då jag kände en oerhörd sorg över att mamma inte skulle vara med på mitt livs dag. Mitt bröllop. När den dagen väl kom så fanns hon med mig hela tiden. Prästen tände ett ljus som under hela vigselakten stod på altaret som en symbol för lilla mamma.
Dessutom finns mamma i mig. På en del foton från bröllopsdagen är jag så enormt lik mamma så jag nästan blir rädd.
Min bröllopsdag blev den bästa dagen i mitt liv, men den hade blivit ännu bättre om jag inte, före vigseln, behövt besöka kyrkogården.
Var du nu än är så säger jag ett stort grattis på 65årsdagen!!
Saknar dig hela tiden. Ingenting blir sig likt utan dig.
Ni som har era föräldrar i livet: Ta vara på det!
En av de bilderna från bröllopet där jag är jättelik min mamma.
Foto: Charlotta Engström.
Här någonstan är du!
Det jag har gjort är att jag tänt två ljus vid hennes kort som står på en bänk i vardagsrummet.
Hon har missat många födelsedagar.
Livet ville annorlunda. Därför försvann lilla mamma från jordelivet för sju och ett halvt år sedan. Hon hann inte fira sin 58:e födelsedag.
I söndags var jag vid hennes grav och planterade blommor och satte dit gullvivor som min syster plockat.
Det blev fint.
Allra helst skulle jag nu vilja lyfta telefonluren, slå hennes nummer och sedan sjunga en strof ur "Ja, må du leva" när hon svarar. Vad glad hon skulle ha blivit.
Jag skrev ett liknade inlägg för exakt ett år sedan då jag kände en oerhörd sorg över att mamma inte skulle vara med på mitt livs dag. Mitt bröllop. När den dagen väl kom så fanns hon med mig hela tiden. Prästen tände ett ljus som under hela vigselakten stod på altaret som en symbol för lilla mamma.
Dessutom finns mamma i mig. På en del foton från bröllopsdagen är jag så enormt lik mamma så jag nästan blir rädd.
Min bröllopsdag blev den bästa dagen i mitt liv, men den hade blivit ännu bättre om jag inte, före vigseln, behövt besöka kyrkogården.
Var du nu än är så säger jag ett stort grattis på 65årsdagen!!
Saknar dig hela tiden. Ingenting blir sig likt utan dig.
Ni som har era föräldrar i livet: Ta vara på det!
En av de bilderna från bröllopet där jag är jättelik min mamma.
Foto: Charlotta Engström.
Här någonstan är du!
1 maj med Timo
Kom för en stund sen hem från en liten trevlig konsert med Timo Räisänen i Folket park i Norrköping.
När han spelar är det alltid fullt ös.
Jag och mannen kände oss dock väldigt gamla när medelåldern på publiken var 15 år. Vi kände oss också lite utanför då vi varken hade rött hår, svart nagellack eller svart ögonskugga...
Bra var det i alla fall.
Och så en lite bild:
När han spelar är det alltid fullt ös.
Jag och mannen kände oss dock väldigt gamla när medelåldern på publiken var 15 år. Vi kände oss också lite utanför då vi varken hade rött hår, svart nagellack eller svart ögonskugga...
Bra var det i alla fall.
Och så en lite bild: